Ett tag sedan...
Dåligt av mig. Jag vet. Men så är det ibland.
.
Tillbaka i Uppsala från N's gård sedan i tisdags. Med en kort avstickare hemma hos mor och far igår kväll. Skönt att vara tillbaka till ett normalt liv i lägenheten, samtidigt saknar jag djuren och lugnet. Helst vill jag både äta kakan och ha kvar den, om jag hade fått bestämma helt själv.
.
Fyrhjulingen och jag blev bästa kompisar på riktigt till slut. Nackdelen med att köra fortare än tio kilometer i timmen är kylan. Speciellt om det är minus tjugo ute. Inne hade jag plus tolv, tydligen hade värmepumpen gått sönder. Märkte jag det? Nej, jag tyckte att det var kallt men trodde bara att det var jag som blivit töntig efter att bo i Lisa's bastuversion av innetemperatur. Tydligen var det alltså kallt på riktigt (som E och Y mycket riktigt påpekade).
.
I lördags körde vi en ny version av pensionärsvarning. Middag och sedan film. Alla tre somnade och vaknade igen vid fyra i soffan av att Y's hund ville ut. Så kan det gå. Två timmars sömn i sängen innan det var dags att morgonfodra. Det är hårt att vara pensionär, man sover nämligen inte så bra i soffor. Dessutom får man fruktansvärt ont i nacken... (Du ser Ylva, det finns alltid nya pensionärsmål att uppnå!)
.
Är som sagt tillbaka i civilisationen. Det är kallt här också, fast inte inne. Satsar på att komma in i rutinerna igen, de kan sköna att ha ibland. Minskar förvirringen, som har varit hög på senaste tiden.
Kommentarer
Trackback