Matten...
Efter ett antal matteföreläsningar, som börjat klockan åtta, de senaste två veckorna har jag kunnat upptäcka ett mönster:
1. Kommer till föreläsningen. Stolt över att jag tagit mig upp, kommit i tid och hittat rätt.
2. Föreläsningen börjar. Eftersom det är morgon är jag trött (och lätt efterbliven) från första stund.
3. Skriver av allt från tavlan, men hinner inte riktigt med att tänka på vad det egentligen betyder, eller vad föreläsaren egentligen menar.
4. Rast efter en timme. Köper kaffe. Har roligt på rasten. Börjar vakna av kaffet.
5. Föreläsningen börjar igen. Pigg och glad av kaffet. Tänker att det här är ingen match. Jag förstår till och med vad hon pratar om. Tycker till och med att matten är lite rolig.
6. Förstår det nästan för bra. Börjar tycka att hon går långsamt fram. Ligger lite före henne. Glömmer bort att lyssna.
Och plötsligt har jag ingen aning om vad hon pratar om, jag ligger efter och matten är sjukt tråkig igen.
Folk säger att matten är rolig när man förstår den. Men om den nu är rolig två minuter av två timmar: Är det verkligen värt det?
