Att tänka smart är för andra
Underbara vinterland, med massor av snö. Skulle gå en promenad med ponnyn. Då den plogade vägen inte är så lång tänkte jag gå en annan runda. Min i teorin fina tanke var "Hur mycket snö kan det vara?".
Så här i efterhand kan jag berätta att det var massor. Varför vände jag inte då? Jo, för jag fortsatte mina felaktiga tankar med "Det blir säkert mindre snö längre fram".
Det blev det inte. Ponnyn hade snö upp till magen, jag upp över knäna. Jag lovar att ponnyn flinade i smyg åt att det tog sådan tid för mig. Jag flinade inte i smyg. Jag svor, högt. Men vände jag? Nej, jag fortsatte pulsa och svära med en flinande ponny. I vissa lägen skulle jag också vilja ha fyra ben.
Note to self: nästa gång jag tänker "Det blir säkert mindre snö längre fram". VÄND DIREKT!
Hahahaha! Jag har också gjort det där! Man ska inte vara optimistisk..