Är man riktigt duktig så...
Mamma kommer hem i morgon. Har lovat att huset ska vara i topp när hon kommer. Jag ska börja snart. Snart. Hon kommer faktiskt inte förrän på eftermiddagen. Jag klarar det här. I topp!
Tänka efter före?
Nej, tänka efter före är kanske inte min grej längre. En gång i tiden var det de, men inte nu längre. Kroatien. Om en vecka. Borta i fem veckor.
Ja, så kan det gå!
LISA! Fem veckor. Herregud. Vi kommer döda varandra. Hur kom vi på dethär egentligen? Haha. Nej, kul ska vi ha!!!
Studenten...
Började tänkta på min student. Sol och vacker väder. Glädje blandat med sorg. Glädje över en ny start. Sorg över att tre härliga år var över. Tre år av kämpande, vänskap och, jaa, flum? Tre år av mitt liv. Tre år att se tillbaka på. Att minnas.
Alltid minnas det som var. Se på det som var bra med glädje, lära sig av det som blev fel. Drömmar som kom och försvann, utvecklades, blev till något annat. Livet blir sällan som man tror att det ska, sällan som man har planerat.
Nu är det en ny period, nytt liv. Nya mål, nya drömmar. Alltid drömmar.
Och hon undrar varför!
Systeryster brukar få höra att hon är känslokall och tuff. Hon "förstår inte varför". Vi har haft den diskussionen många gånger. MÅNGA gånger. Jag försöker förklara för henne hur folk uppfattar henne (Lisa: hint, hint!). Vi som känner henne vet ju att hon har känslor, men det är det här med hur man visar dem (OM man visar dem...).
Idag började jag allvarligt funder på om hon kanske inte har känslor på riktigt. Vi satt och tittade på Casion Royal (det regnar faktiskt ute!). Vi pratade lite om att det är lite mycket "känslotjafs" i den (Hallå! det är en Bond-film!):
Systeryster: "Nu kommer den lätt sorgligaste scenen."
Jag (VÄLDIGT förvånad): "Va? Nu? Jag som sett den flera gånger. Jag trodde jag visste vad som hände nu..."
Systeryster: "Jo! Titta nu. Nu kraschar bilen. Den blir liksom totalförstörd! Så himla sorgligt!"
Hon var allvarlig. Hon tycker så. Bond blir kär och tjejen dör, men syster tycker att det sorgligaste är när BILEN blir kraschad. Hon försöker försvara sig: "Men asså... Det är ju typ världens snyggaste bil..."
Jag vet inte. Jag kanske har haft fel. Hon kanske är känslokall? Eller, inte helt känslokall. Hon tyckte ju det var synd om bilen...
I morgon...
En kvart till jobbet: Hejdå!
Drygt en timme till jobbet: Hej!
Hoppas att Janne kan fixa bilen snabbt och billigt. Annars kan jag ju fortsätta åka buss. Det är ju skoj?
Världens bästa chef?
Min bil startade igår kväll, men det var kanske för stor ansträngning för idag var den trött. Mycket trött. Så trött att den inte ville starta. Inte alls.
Bilen
Tyvärr måste jag se om den fungerar redan idag. Min bil står på en 24 timmars-parkering och det finns tydligen något som kallas för parkeringsvakt. Alltså måste jag flytta på bilen idag. Har inte vågar prova att starta den sen den hemska prövningen i lördags...
Medelande till Passe:
Bäst för dig att du fungerar!!!
Dödslängtan?
Varm dag. VARM. Ska iväg och shoppa lite. Orkar inte åka in till stan, utan tar bilen till Väsby. Går runt en stund, hittar inte så mycket och bestämmer mig för att åka hem. Näpp. Det tyckte inte Passe-bilen.
Hack-hack-hack-hack-hack-hack-hack-hack
Vill inte starta. Försöker en gång till. En gång till. Ytterligare en gång. Trettio försök (och nästan femton minuter) senare börjar jag inse att det nog inte kommer att gå... Ringer pappa och undrar om han kan bogsera hem mig. Muttrande går han med på det och lovar att komma om "sådär tjugo, trettio minuter". Kul i värmen. Jag älskar sommaren och värmen, men i en bil som stått en timme i solen är det inte så kul...
Messar Lisa för att få beklaga mig inför någon. "Vilken sur en..." Jaha, tack för det medlidandet. Förklarar att jag sitter på en stor parkering, med massor av folk, två mil hemifrån, i en bil som vägrar start och känns som en bastu. Får lite mer medlidande...
Tio minuter innan pappa ska komma tänker jag (för säkert femtionde gången) "ett sista försök", och bilhelvetet startar. Direkt. Utan ett hack! Jaha, bara att ringa pappsen och säga att han inte behöver komma. Glad blev han inte?
Jag som redan hade haft ångest i tjugo minuter för hur fasen man överlever när man inte har bil. Helt allvarligt? Hur gör man? Det skulle ta mig en timme och en kvart att ta mig till jobbet, enkel väg, om jag åkte buss. Cykla går väl, men vägrenen är typ två millimeter och jag vet ju själv när jag kör hur tajt det blir med cyklisterna om man får möte.
Men nu startade den alltså tillslut. Får se hur länge den håller. Jag håller tummarna för att den håller tills jag ska iväg.
Min bil tycker inte om värmen...
...
Yeay. Jag vill kanske inte flytta hemifrån?
(Helt allvarlig, måste jag gå runt och släcka lamporna i hela huset själv? Rädda mig? Någon?)
sms konversation med Lisa...
Lisa: Kan du nämna ett projekt som jag har dragit igång som INTE blev jobbigt eller puckat?
Jag: Haha, du sa det ;) de kan ju tyda på att vi tycker om puckade och hopplösa projekt?
Lisa: Asså ja, se bara på resten av mitt liv, veterinär eller läkare. Va fan? Kunde man inte bara nöjt sig med något annat? Eller? O du e så intelligent (?) så du hakar på mina projekt? O dessutom gör dom snäppet värre :p
Jag: De kanske e så att de vi gör e de som e smart? O alla andra e puckade? Vi kanske måste inse att de e normen de e fel på ;)
Så nu vet ni det! Det är alltså jag och Lisa som har rätt och alla andra som är puckade. Det är smart att resa ifrån Sverige på sommaren!
(Om någon undrar vilka projekt hon brukar dra igång som jag hakar på kan jag till exempel nämna den gången vi (Lisa) tyckte stallgången var smutsig och la oss och skurade den för hand. Ca 30 meter stallgång som är ca 2,5 meter bred. Det tog nästan en hel dag. Eller den gången vi (återigen Lisas idé) skulle tömma höladan på gammalt hö. Det har nog aldrig blivit gjort tidigare... Höladan är ganska stor. Sa jag att det alltid är varmt när vi börjar med våra projekt?)
(En sak till... Måste bara få fråga var frågentecknet efter "du e så intelligent" kommer ifrån? Förmodligen skrev hon fel. Det ska nog vara ett utropstecken... Och göra dem snäppet värre, tsss, inte jag inte!)
Ehh, ja...
Så hade jag tänkt. Tänkt ganska mycket. Jag bara missade en liten detalj. Min mamma hade också en ledig dag. Hon är inte så bra på att bara ta det lugnt... Det blev till att åka på storhandling och städning. (Egentligen skulle jag ha klippt gräset och rensat ogräs, men det smet jag undan. Jag har lovat att göra det i morgon istället... Smart?) Så mycket för den slappardagen!
I morgon börjar jag jobba klockan åtta. Bra jobbat där gumman! Alla andra är lediga och jag börjar klockan åtta. Hur tänkte jag där egentligen?
Liiiisa! Är vi dumma i huvudet som tänker åka från Sverige på sommaren? Alla andra verkar tycka det... I och för sig är jag ganska bra på att vara dum i huvudet, så det kanske är en plan värdig mig?
Ledig i morgon
Ledig från jobbet och har för första gången sen i... Ehh, jaa, mars? Inte någonting inbokat på hela dagen. Ingenting! Inte ens stallet. Skönt!
Tror jag i alla fall, vad gör man egentligen när man inte har någonting inbokat? Har jag någonting jag ska göra, även om det bara är en lite grej, kan jag ägna väldigt lång tid till att skjuta upp det. Då rinner tiden bara iväg. Men när man inte ens har någonting att skjuta upp? Sova länge ska jag göra i alla fall. Har inte fått sova ut ordentligt på nästan tre veckor, så det behövs, men sedan då? "Bara ta det lugnt..."
Jag lovar att det kommer att sluta med att jag dra igång något värdelöst projekt. Typ att städa eller något. Det här med att ta det lugnt en hel dag är inte riktigt min grej...
Alltså bokade jag in lite jobb på fredag, när alla andra är lediga. Smart? Då blir det bara en dag där det inte står något i almanackan, lördag och söndag har jag nämligen redan bokat upp mig på...
Regn idag...
Jag hade tänkt träna när jag kom hem. Det blev äppelkaka och TV istället. Sitter med en kopp te nu och försöker se livet från den ljusa sidan. Tungt ibland. Fortfarande regn ute...
Jag vill iväg nu!
Tävla i morgon
Får de göra så?
Satte i linserna i morse, tittar ner i kartongen och ser att den är tom. Tom! Jag har tagit de sista. Kartongen hade inte automatisk påfyllning. Man måste tydligen fylla den själv. Man måste tydligen komma ihåg att beställa nya i tid. Så nu har jag inga linser förrän nästa vecka.
Får de göra så?
Regn idag
I helgen vill jag dock ha fint väder. I alla fall på Gotland. Så det så!
Västerås idag
Pappa har nämligen lite svårt att bestämma sig för hur han tycker att jag kör. Kör jag för fort klagar han på det. Då kör jag "som en biltjyv" eller om han är på det humöret "nu kör du som en raggare igen". (Och jag vet, min pappas referensramar är kanske inte de bästa? Jag menar, det är ju inte så mycket för fort jag kör...) Om jag däremot håller hastighetsbegränsningarna klagar han på det istället. Alltså kör jag lite för fort eftersom han ändå klagar...
Om någon kör om mig börjar han nästan hoppa upp och ner i sätet: "Det är en skåpbil/BMW/'kärring som kör', blocka, blocka den!!!" Vad han skulle göra om jag verkligen gick ut och blockade har jag ingen aning om. Jag kanske borde pröva?
Och tycker han att jag accelererar för fort får jag ett surt "det här är ingen j***a raggarbil". Vadå? När jag får chansen att köra en bil som faktiskt ökar hastigheten när man trycker på gaspedalen (och sänker hastighetn när man bromsar OCH svänger när man vrider på ratten...) måste jag ju utnyttja det! (Förlåt Passe!)
Farmor var som vanligt. Hon är så skruttig att hon knappt kan ta sig fram en meter utan rulatorn, men flytta vill hon inte. "På sådana där hem bor det ju bara gamla kärringar!" (Det kanske är härifrån min far fått sina referensramar?) Det var först för ett år sedan som hon, 85+, kunde erkänna att hon höll på att bli gammal. Man måste säga att det är krut i tanten!
Jag förstår inte riktigt...
På systemet var det kaos i alla fall. Varför kan inte folk göra saker i tid? Varför är alla ute i sista sekunden? Jag menar, att jag är det är okej, men alla andra? Hur svårt kan det vara att handla några dagar innan?
Såg min gamla körskolelärare på systemet också. Han köpte två flak med öl. Ska inte körskolelärare vara helgon?
Valborg i morgon. Jag förstår inte hur jag kunde missa det? Det ledde i alla fall till att jag lovade att komma "på torsdag" till en och "på valborg" till en annan. Skickligt! Eftersom jag tyvärr inte kan dela på mig tog jag det som låg närmast. (Att E också jobbar på dagen så att jag inte är den enda som inte börjar vid tio på förmiddagen utan kommer nykter vid fem, kan eventuellt ha spelat in. Eventuellt.)
Vuxenpoäng?
- Jag har packat upp
- Städat sovrummet och badrummet
- Deklarerat
- Dammat
- Sorterat mina räkningar
Eller kanske inte?
1. Jag kom hem för en vecka sedan.
2. Man har inte sett golvet i sovrummet på en vecka.
3. Det är bara en vecka kvar av tiden och jag har kunnat göra det i säkert en månad.
4. Det var inte dammat sedan i julas.
5. Det var påtiden...
Okej då, det blev kanske inga vuxenpoäng. Men nu är det gjort i alla fall!
Jag insåg när jag dammade att jag nog är lite av en "hudkrämoholic". Det värsta är att det där inte är allt, mina ansiktskrämer är inte ens med, inte heller solkrämerna, bara en tredjedel av mina läppgrejor är med och sen har jag säkert tio till små provburkar. Det är bara att erkänna att jag är beroende. Finns det några möten?
Varför?
Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att tanka innan det börjar gå ner på det röda. Men det är det, svårt alltså. Jag tror aldrig att jag har lyckats. Väntar alltid in i det sista, tills det är nästan helt tomt i tanken. Peppar, peppar har jag inte lyckats få soppatorsk än. Än... Istället för att tanka kör jag säkert fem mil till, samtidigt som jag oroar mig för att bensinen ska ta slut. Men åker jag och tankar? Nej. Tur att det är nerförsbacke hela vägen till macken...
Annars har jag tagit årets första "samla D-vitamin pass". (Eller som man skulle kunna kalla, "se hur röd man kan bli i april". Det blev inte så farligt, lite mer åt det rosa hållet. Solkräm? Vadå, det är ju bara april...)
