Fnutter

Lovat att följa med systeryster på tävling i morgon. Igen. Och när ska vi upp? Fem... Men hej, det är inte fyra den här gången. Jag får sova en hel timme längre. Man ska vara glad för det lilla!



Man kan ju se det från den positiva sidan också. Vi kommer komma hem tidigt eftersom hon bara ska starta en klass. Då kan jag passa på att jobba lite på färgen när vi kommer hem, och hoppas att det inte bara blir rött...

Vissa dagar tycker jag mer om mitt jobb (och framförallt min chef) än andra. Idag är en sådan dag. Jag skulle ha jobbat till fyra, men straxt före två får jag ett sms att jag kan åka så fort jag är färdig (dvs straxt före två...). Hon tycket att jag haft en så jobbig dag. Vad har jag då gjort? Jo, jag har suttit på en stol i solen hela dagen. OCH fått betalt för det. Soft jobb? Eller, lite mer än bara sitta var det. Jag vaktade ett sto som skulle föla. Men ändå, jag satt bara på en stol, tog det lugnt, solade och kikade in genom fönstret för att se om hon la sig ner.

Fick jag se något litet föl? Nej, tanten knep. Jag lovar att hon kommer föla i natt, när jag inte får se...


Sen tog jag en skogstur med älsklingsponnyn i värmen. Kan avslöja att:
Barbackatur i linne och shorts + Granar = Ingen bra kombination...

Ledig från jobbet och har för första gången sen i... Ehh, jaa, mars? Inte någonting inbokat på hela dagen. Ingenting! Inte ens stallet. Skönt!

Tror jag i alla fall, vad gör man egentligen när man inte har någonting inbokat? Har jag någonting jag ska göra, även om det bara är en lite grej, kan jag ägna väldigt lång tid till att skjuta upp det. Då rinner tiden bara iväg. Men när man inte ens har någonting att skjuta upp? Sova länge ska jag göra i alla fall. Har inte fått sova ut ordentligt på nästan tre veckor, så det behövs, men sedan då? "Bara ta det lugnt..."

Jag lovar att det kommer att sluta med att jag dra igång något värdelöst projekt. Typ att städa eller något. Det här med att ta det lugnt en hel dag är inte riktigt min grej...

Alltså bokade jag in lite jobb på fredag, när alla andra är lediga. Smart? Då blir det bara en dag där det inte står något i almanackan, lördag och söndag har jag nämligen redan bokat upp mig på...

Idag är helt enkelt struken ur historien. Borta. Hände inte. Raderat.

Och om en hoppdomare har blivit misshandlad har jag och systeryster alibi. De andra i laget också. Punkt.

Satte i linserna i morse, tittar ner i kartongen och ser att den är tom. Tom! Jag har tagit de sista. Kartongen hade inte automatisk påfyllning. Man måste tydligen fylla den själv. Man måste tydligen komma ihåg att beställa nya i tid. Så nu har jag inga linser förrän nästa vecka.

Får de göra så?

Jag åkte dit på fredagen med E (och jag hann packa klart!). Flyga är inte det roligaste jag vet, men jag överlevde.

Lördagen ägnades åt turistande. Eller jag och Sara turistade, Yankan och P var på möte med bostadsrättsföreningen, och E och F tittade på när jag och Sara sprang runt och fotade allt. Varken jag eller hon hade varit på Gotland tidigare och kände att vi var tvungna att samla en massa bevis på att vi varit där nu. Varför egentligen? Så fort jag har börjat fota letar jag bara vinklar och missar lite av upplevelsen. Men vad gör det? Jag kan ju titta på bilderna i efterhand och se hur fint det var!

Måste erkänna att det var fint där. Som den sommarölänning jag är vill jag inte gå så långt som att säga att det var finare än Öland, men fint var det! (Jag är rädd att Lisa slår mig annars...)

Vi hade en rolig helg! Någon sa att man kan ha roligt utan en massa alkohol (= bakis två dagar efter), men varför chansa?


Turistar i Visby, jag hamnar efter som vanligt...


Yankan, Sara och jag


E gömde sig i en säng. Förstår inte varför. Vi hade så roligt? Tydligen var det inte lika rolig om man var nykter...


Okej då, lite fint var det kanske...

Valborgsfirande hemma hos E. Middag och för mycket öl, så långt bra. Sen blev det pensionärsvarning för hela slanten: Vi avslutade kvällen med en kopp kaffe och ett "det här var trevligt, det måste vi göra om!". Herregud! Vad gamla vi har blivit! Hemmet nästa?

Jag var den enda som skulle ta bussen mot Märsta, så jag begav mig till busshållplatsen. Bussen var full med folk. Eller folk och folk, fulla fjortisar som skrek. (Ja, jag låter kanske bitter, men på hela resan hem mötte jag nog inte en enda festande person som var över arton. Vart är de någonstans?) Bussen rullar mot sigtuna busstation, någon av de fulla fjortisarna får för sig att krascha en lampa på bussen (för det är ju otroligt roligt?) vilket leder till att busschaffören vägrar köra vidare förrän polisen kommer. I det läget är det inte så jätteroligt att sitta själv, full, på bussen. Polisen kommer tillslut, de som kraschade lampan har stuckit för länge sedan och vi kan åka vidare!

När vi kommer till märsta station är vi försenade och precis när vi svänger in ser jag min buss åka... Nästa går om en halvtimme och stannar inte på hållplatsen utanför. Nej, jag måste gå genom skogen. Det är ju jätteroligt när man är ensam, full och fryser. Hem kom jag i alla fall. Sådär fyrtio minuter senare än planerat, men i all fall... Kul hade jag också, innan jag började bege mig hemåt vill säga... 

Jag upptäckte ett stort blåmärke på min arm som jag inte har en aning om var det kommer ifrån. Helt vanligt valborgsfirande!


Jag var dum nog att tro att jag lyckats lura baksmällan. Tji fick jag! Den dök upp nu på eftermiddagen istället. Får den göra så?