Lång dag
Trodde jag. Inte långt från stallet började bilen varna för att det var dåligt med bensin. Bensinmätaren visade på halvtank och jag insåg att antingen var det fel på mätaren eller på varnaren. Det kändes inte riktigt som läge att chansa ("Hej, jag står med soppatorsk. Någon som vill hämta mig så jag hinner till skolan? När? Helst för en halvtimme sedan."). Blev till att gasa till en bensinstation. Såg där att varnaren hade rätt och bensinmätaren visar fel. Om det nu inte är meningen att pilen ska peka på lååångt över max när tanken är full. Extra full kanske?
Kom i alla fall precis i tid till föreläsningen. Kunde där konstatera två saker. Ett: Jossans dag började sämre än min. Två: tur att jag kom i tid, föreläsaren hör till dem som stannar upp hela föreläsningen när någon kommer in sent, ställer sig och tittar på den som kommer in och säger "det är bra om ni kommer i tid". Efter x antal sena hotar hon med att låsa dörren. Jag ska se till att alltid komma i tid till statistiken...
Eftermiddagen förflöt i alla fall ganska lugnt. Upprop för mikrobiologin. Om kursledaren bjuder på fika första dagen borde det inte kunna bli annat än bra. Äntligen någon som förstår hur man blir omtyckt av studenter.
Igång igen
Då är höstterminen uppstartad. Med två timmar statistik. Som vi ska se som ett verktyg enligt vår föreläsare. Hon sa även att det var bra om vi tyckte om henne eftersom hon skulle ha kursen själv: "Annars får ni det jobbigt". Bra att veta.
Det kändes nästan obehagligt självklart och vanligt att vara tillbaka. Som om vi var där igår. Fast ändå inte. Jag är i alla fall glad att jag inte tillhör den gigantiska grupp småttingar som nervösa stod och trängdes innanför dörrarna när jag kom. Nej, det känns ganska bra att det är igång. Även om jag tycker att det är lite elakt att gå till fem andra dagen.
Och pärlan gick bra. Mycket bra.
Då kör vi igen!
Höst. Jag vet inte, men mitt i "sista-kvällen-på-sommarlovet-ångesten" känns det faktiskt okej. Det här blir bra.
Med bil igen!!!
Slutligen tog jag då tag i mig själv och har nu bil igen. Tur eftersom jag behöver en för att ta mig till skolan imorgon (går i och för sig att åka kommunalt, men då det tar en timme längre känns det inte så jätte roligt...). Så typiskt mig. Ute i sista minuten. Men fixar det, det gör jag.
Så nu håller jag bara tummarna på att jag inte blev helt lurad.
En audi a3 från 2003 blev det. Lägg märke till att den inte är vinröd!
För övrigt har jag varit ute i stallet hos N idag. Underbart att komma dit igen efter en hel sommar ifrån. Nu blir det lite jobb där i höst också. Dubbelt nöjd idag!
Lite har jag hunnit med...
Då var soffan flyttad till ett shurgard förråd. Bra ställe det där. Fast dyrt. Och lätt att gå vilse. Ska nog inte försöka mig på att åka dit själv. Då kanske jag aldrig tar mig därifrån, bara en massa likadana korridorer och förråd. Skräckfilmskänsla, om det hade varit mörkt i alla fall.
Har nästan köpt bil också. Ska fixa betalning och sånt i morgon. En liten audi (liten, som i mindre än min förra...). Bra att ha en kombo med bror som är bilmekaniker. Synd om honom bara, förvirrade tjejer på telefon ("vadå framvagn?"). En bil som är bucklig redan från början. Det är väl bra, då ska ju inte jag behöva buckla den själv?
Tjejmilen nästa söndag och min hals är lite halvkörd. Kombon sprang idag och jag cyklade i samma takt. Kan berätta att det kändes ganska fånigt. (Och nu menar jag inte att du sprang långsamt vännen, cykeln var bara liiite snabbare.)
Denna dag också en dag
Imorgon blir det ordning på det. Bästaste kombon kommer upp. (Eller, jag kanske inte kan kalla henne kombo när vi inte har någon lägenhet?) Jag ska titta på en bil. (Vad jag nu ska få ut av det eftersom jag inte kan något. Räknas att den är söt som skäl att köpa? Hon jag pratade med lät snäll också...) Och så tänkte jag försöka hinna med lite fika på kvällen med gamla stallgänget. Försöka få ordning på rummet också. Fast jag tvivlar starkt på att det går. Hoppas på bilen istället!
Ute och red sötponnyn idag. Jag tror hon har blivit mindre... och tjockare...
Tillbaka i Märsta
Nej, då var det dags att försöka ta tag i det kaos som uppstår när man försöker få plats med dubbla uppsättningar av både möbler och grejor i ett redan litet rum. Vad roligt jag ska ha...
Sista dagen
Tänkte ta sommarens sista promenad ner till stranden. Ser årets första gula löv. Inser att det kanske inte räknas som sommarens sista, utan som höstens första. Ångrar mig och bestämmer att det visst är sommarens sista. Lite till tänkter jag kalla det för sommar.
Så är jag nästan nere och ska bara ta mig igenom en sträcka med massa högt gräs. Ser att det är en massa nät med spindlar i. Allihopa gigantiska och människoätande. Såklart. I mina patetiska försök att undvika dessa bestar lyckas jag istället bränna benen på en massa brännässlor. Alltså. Jag vet inte. Men så här i efterhand kanske lite spindelnät på benen varit att föredra.
Hemvist inte bara för små oskyldiga spindlar, utan även för mordiska brännässlor
Nu ska här packas, städas och vinterbonas. Imorgon (en dag försenat eftersom jag glömde boka buss) bär det av upp till verkligheten igen. Elva veckor på ön har det blivit. Elva veckor och nu hem.
Tänka efter före kanske?
TV-tittande och prat. En tidig kväll då det blir upp tidigt med mycket att göra imorgon.
Man vet att det närmare sig höst när det är kolsvart vid tio. Att cykla hem direkt efter ett avsnitt med Criminal Minds när man inte har något lyse på cykeln är inte en av mina bästa idéer. Fast det kan väl knappt räknas som en idé när jag inte inser att jag inte har lyse på cykeln förrän jag redan står vid den. Då var det lite sent påtänkt. Men hem kom jag och det trots att CM avsnittet handlade om brunetter som mördades när det var ensamma ute på kvällen...
......
Alltså. Vissa dagar. Som igår. Måste de finnas? Kan man inte få spola tillbaka och hoppa över?
What About Now
Hämta K vid bussen halv fyra ska jag göra i alla fall. Sedan bär det av till stallet. Då borde jag kunna somna direkt när jag kommer hem. För övrigt är den läskiga, människoliknande busken nerhuggen. Ett titta-över-axeln-moment mindre.
Annars sitter jag och håller tummarna för ett visst samtal. Vänta, vänta och vänta. Resultatet av ett hysteriskt samtal igår kväll. Är det något genetiskt hos oss tjejer som gör att korta "jag skulle bara säga"-samtal blir timmeslånga? I vilket fall hoppas jag att det går. (Och E: börja blogga ska du i vilket fall!!!!)
Bara lite till...
Älskade Öland.
Enligt väderprognosen ska det regna hela nästa vecka. Jag kanske får anledning att ångra mitt beslut. Kanske.
Snart slut på den eviga sommaren...
Jag njuter av de sista veckorna på sommarlovet. Jag försöker glömma att sommarlovet faktiskt tar slut. Samtidigt som en liten del av mig längtar till att de nya kurserna ska börja (kanske med undantag av statistiken). En annan del längtar efter mina galna tjejer. En annan efter pållarna hemma. Men den största delen av mig hoppas ändå på att sommaren faktiskt är evig.
Ylva och Kicki, min kära sommarkompanjoner, åkte i onsdags. Ylva, min trognaste fika- (läs kaffe-) kompis lär jag inte se på ön förrän nästa sommar. Kicki kommer i alla fall tillbaka på söndag, då kan vi låtsas att sommaren är evig lite till.
Mysiga sommarkvällar på älskade ön
Utflyttad (och inflyttad hos mor och far igen...)
Först en vecka av jobb. Efter jobbet i fredags bar det av till Uppsala för utflytt ur lägenheten. Framme mitt i natten (i min värld, i kombons familj har de lite konstig uppfattning kring det där med när natten egentligen börjar).
På lördagen var det full fart. Att lyckas tömma en trea när alla grejor ska till tre olika ställen och städa lägenheten på en dag tycker jag är rätt bra jobbat. Vi var helt slut sedan. När jag blir stor ska jag ha ett hus helt utan trappor...
Idag blev det överlämnande av nycklar och resa tillbaka till Öland. Helt slut. På flera sätt, både fysiskt och psykiskt. Jag har träningsvärk i hela kroppen, till och med i fingrarna (vem sa att det var roligt att flytta?). Att inte ha någonstans att flytta till gör inte att det känns bättre. Så om någon vet en lägenhet i Uppsala så vet ni var jag finns!
Fin ehm... utsikt väl nere på ön igen. En present från ett ridlägerbarn (ibland har jag ett bra jobb). Kändes välförtjänt efter sommarens jobbigaste helg.
