Säg inte emot nu...

Om man väntar på att tvättmaskinen ska bli färdig, visst behöver man inte göra något annat vettigt under tiden? Jag menar, jag är redan duktigt och tvättar. Flera duktiga saker samtidigt måste räknas som överkurs. Alltså kan jag med gott samvete sitta framför datorn tills tvätten är färdig.

Måndag igen

Måndag igen. Måste säga att mitt nya liv som är jag + cykel är ganska behagligt. (För att bilen inte ska känna sig utanför kör jag såklart den ibland ändå, som till exempel när det regnar...) Måndagen kändes lättare när den startades med en halvtimmes cyklingtur i solen. Mindre trevligt att jag fick för mig att jag var sen mot slutet och cyklade på som en galning. Det resulterade i att jag kom fram en kvart innan vi började och var alldeles svettig. Tror att det är en bra idé att se till så att klockan inte går för fort i morgon.

Vår föreläsare som var fast i Paris i fredags hade nu kommit tillbaka till Sverige. Han gav sig in på att ge en förklaring till hur enzymer arbetar och jämförde med oss:
"Vi kan interagera bra med en stol" (han sätter sig på en stol)
"Men kanske inte lika bra med en pinne" (han tar upp tavelpekaren och tittar på den, klassen börjar småfnittra)
"Ehm.. eller med en mus" (naturligtvis menar han datormusen, det gör inte det hela bättre.)

Vi skulle ha honom på eftermiddagen också. Vi väntade i fyrtiofem minuter. Han kom inte.

Pluggfri helg!

Haft en underbar helg. Systeryster har varit på besök. Fredagen avslutades med systermys i lägenheten. Mycket snack och film. (Och blev sedan väckta av kombon vid halv fyra. Hur snällt är det att väcka någon genom att hoppa i personens säng?)

Lördagen ägnades och shopping. Två cyklar och tre flickor begav sig in till staden. De undrade varför jag inte cyklade bredvid. Att det kanske berodde på att de vinglade över hela vägen förnekade det bestämt. Roligt var det i alla fall. Även om det för min del inte blev så mycket shopping (men vad har man en kombo till om inte för att låna kläder av?). Om den affär man har handlat mest i är apoteket, får man vuxenpoäng då?

Tjejsnack, hårfärgning och ytterligare lite film blev resultatet av lördagskvällen. Tyvärr envisades de med en skräckfilm, när jag hade blundat mig igenom halva filmen kom jag fram till att då kan man faktiskt lika gärna sova. De andra höll inte riktigt med...

Stallet idag. Iväg och löshoppade. Roligt att se hur duktiga de är. Hem till föräldrarna och lämnade av systeryster och därefter tillbaka till Uppsala. Nu ska lägenheten städas för sedan vankas det middagsbesök. Vila gjorde jag ju i torsdags...

Jag <3 aska, godis och systeryster

Alla klagar på Islands vulkan. Vi fick sluta tio idag för att vår föreläsare var fast i Paris. Behöver jag ens säga att vi inte klagade?

Nu ska vi läsa om metabolism, tema maten. Jag har en stark känsla av att jag kommer få höra saker som jag inte vill höra. Jag vill faktiskt fortsätta äta som jag gör. Godis kanske inte är nyttigt för kroppen, men för själen. Själen måste få sitt också. (Nu vill jag inte höra något som motsäger min fina teori. Jag är rädd att jag och godis har ett lite för nära förhållande för att jag ska må bra om vi skulle göra slut.)


Jag är tillbaka igen efter onsdagens utsvävning, huvudvärken är nästan borta och sömnen nästan i kapp. Nu påstår kombon att hon tycker jag ska ut ikväll också. Herregud! Nog för att jag pluggar, men en äkta student som super hela tiden har jag (tyvärr?) inte blivit än. Vad ska man göra?


Systeryster ska komma. Det tycker vi om <3

Det här med fötter

Många har problem med fötter. Andras fötter alltså.

Kombon och jag beställer en tavla med våra. Och nej, jag har aldrig sagt att vi är normala heller.


Dessa finns nu alltså på tavla från extrafilm. En fin tavla. En stor tavla.

Tur att vi är så händiga, så att få upp den på väggen lär ju inte vara något problem. Drömma går ju...

Om någon vill veta är det min fot till höger och Lisas till vänster. Vi är alltså officiellt dumma i huvudet.


Tentan är över!

Tenta igår. Håller tummarna för att det gick bra. Jag bestämmer helt enkelt att gå näst först är någonting bra!

Hem från tentan och gav mig ut och sprang av mig allt. Kändes bra. Att det bara var tre kilometer och att viktorialoppet är nio struntar jag i. Att jag dessutom blev omsprungen av en kille i jeans och dreads struntar jag också i.

Duschade, satte mig framför TVn och ... somnade. Vaknade två timmar senare av att J ringde och sa att de skulle hämta mig om en kvart. En kvart kan vara väldigt lite tid. Om man dessutom har somnat i soffan med blött hår, så att det när man vaknar ligger helt platt på ena sidan och står rakt ut på andra sidan, är det ännu mindre tid. Men hör och häpna; jag hann!

Iväg hela gänget för att handla och sedan till J's korridor. Hemska flashbacks till livet i en Flogsta korridor. Men roligt hade vi i alla fall. (Även om jag kan erkänna att det nog inte var lika roligt för J's grannar.) Tjejsnack och vin. Massa vin. Bästa kvällen på länge!

Kombon påstår att jag inte visade mig från min bästa sida när jag kom hem. Förstår inte alls vad hon menar. Eller kanske gör jag det. I alla fall mår jag som jag förtjänar idag. Även om man kan tycka att jag efter gårdagens tenta förtjänar att må bra...

Sanning eller förnekelse? Det är frågan.

Att jag känner mig helt lugn dagen innan tentan, visst måste det betyda att jag kan det? Visst måste det göra det? Eller hur? Snälla, säg ja!

Förnekelse är annars ett ord som kommer upp i huvudet. Men nej, jag tror att jag bestämmer mig för att det är lugnt. Att jag faktiskt har pluggat ordentligt.

Kan inte imorgon bara komma så att jag får det här överstökat!

Filosoferar på söndagskvällen...

Tentan är på onsdag. Jag har tillbringat de senaste dagarna med en massa plugg. Duktig ibland, mindre duktig resten av tiden.

Mitogen och mutagen. Lamina, lamin och laminin. Tur att orden inte är lätta att blanda ihop i alla fall...


Imorgon har J lovat att cykla med mig till skolan (när jag nu efter många om och men äntligen har fått hit cykeln). Funderar på om en cykeltur på morgonen är uppiggande eller om man blir tröttare av den? Åtta kilometer. Varför bor jag så långt från skolan för? Och varför cyklar alla andra åtta kilometer? Jag kan ju inte vara sämre.

Uppsala i mitt hjärta, eller något...

Film och pizza med kombon ikväll. Jag tar pluggpaus och hon... Ja, hon kom hem tre i natt... Å andra sidan har hon precis haft sin tenta, så då får man det!

På väg efter pizzahämtningen gick en kille med kläderna bakofram framför oss. Bakofram alltså, inte utoin. Studenter är roliga. För några veckor sedan mötte kombon två gorillor när hon var på väg hem på kvällen. Jag mötte två blå smurfar. Man kan tycka att vi borde ha vant oss vid det här laget. Men nej, vi håller på att skratta ihjäl oss varje gång. Om man är lättroad har man mer att skratta åt. Och att skratt förlänger livet vet ju alla. Vi lever helt enkelt ett hälsosamt liv! Kanske minus pizzan bara...

Snuttisarna!

När jag började jobba hos N för drygt två år sedan var de halvårsgamla och hade precis blivit avvanda från sina mammor. Nu är de stora treåringarna som ska ridas in. Jag börjar känna mig gammal! Idag hade de på sig sadel och träns för andra gången i sina liv. Många människor tycker att vi hästmänniskor är konstig. Det kan inte vara någonting mot vad hästarna måste tycka att vi är. Stoppa in en bit metall i munnen på dem. Lägga en konstig lädergrej på ryggen. Sitta på deras ryggar istället för att gå bredvid på marken. Rida i krumelurer på ett litet område med staket runt. Eller ännu konstigare; rida runt i krumelurer inne i ett stort hus. Att de får maten serverad däremot, det verkar uppskattas.

Kevin tyckte vi var lite läskiga när vi höll på med sadel och träns. Totte tittade bara konstigt. Han såg ut som om han suckade: "Vad ska ni nu hitta på? Ja, ja gör vad ni vill, orka bry sig..." Hängde på ryggen på honom för första gången idag. "Om du nu nödvändigtvis måste så." Han brydde sig inte. Tittade lite. Ganska stor skillnad mot hur det går till på gamla westernfilmer... Jag måste säga att jag uppsattar dagens mer försiktiga inridning. De är lite för stora för att det ska kännas helt okej att sitta på dem om de skulle bocka för fullt. Rodeo är något jag helst undviker.

Tänk att de små bebisarna har hunnit bli så stora!


Totte för två år sedan. En minisnuttis.

A place in this world

I don't know what I want, so don't ask me
Cause I'm still trying to figure it out
Don't know what's down this road, I'm just walking
Trying to see through the rain coming down
Even though I'm not the only one
Who feels the way I do

I'm alone, on my own, and that's all I know
I'll be strong, I'll be wrong, oh but life goes on
I'm just a girl, trying to find a place in
This world

Got the radio on, my old blue jeans
And I'm wearing my heart on my sleeve
Feeling lucky today, got the sunshine
Could you tell me what more do I need
And tomorrow's just a mystery, oh yeah
But that's ok



Tänker tillbaka på förra året vid den här tiden. Högskoleansökan. Ångestladdat. Skulle det vara rätt val? Finns det egentligen något som är helt rätt? Idag trivs jag, tycker utbildningen är intressant och har roligt. Är det det som kallas att hitta rätt? Det måste det vara. Hur skulle det annars kännas?

Idag känns ansökan inför hösten inte lika ångestladdad. Jag har fått ett mejl där det står exakt vilka kurser jag ska söka. Enkelt och smidigt. Det enda jag behöver oroa mig för i år är om jag råkar kopiera fel kurskod. Komma ihåg att söka är en bra idé också, det är faktiskt inte så lätt som det låter...


Jag funderar på om de hade en plan med det...

Läser alltså cellbiologi nu. De föreläsningar jag komme ihåg mest handlar om cancer och miljögifter. Summan av kardemumman enligt dessa föreläsare är att vi är fullproppade med gifter och kommer dö i cancer. Kul. Tänker efter vad det är jag kommer ihåg från förra delkursen, kemi. Det jag minns starkast är de olika tips vi fick på hur man bäst gör hembränt.

Summeringen av dessa två delkurser borde då vara att vi ska alla dö så vi kan lika gärna ha roligt så länge. Visst måste det vara så de menar? Ett bra motto helt enkelt. Undrar om jag ska skriva det i kursutvärderingen?

Kära kursledning, om jag blir alkoholist är det erat fel!

Eller?

Om man blir glad då man inser att det finns tid att plugga innan stalljobbet: Betyder det att man är dum i huvudet? Eller att man har valt helt rätt utbildning? Eller är man helt enkelt har blivit helt hjärntvättad inför tentan?


Jobb och plugg idag. Ikväll ska bästaste kombon hämtas på Arlanda. Då kan jag flytta tillbaka till Uppsala från föräldrarna då. Det där med att bo själv är inte riktigt min grej...

Sol!

Tillbaka i Uppsala igen. Tillbaka i skolan. Tillbaka till verkligheten helt enkelt. Än så länge är den okej, verkligheten. Halvdag i skolan idag med genmarkörer och mikrosatelliter. Det låter mer spännande än vad det är, men man kan alltid låtsas.

Blev en promenad in till stan efter skolan. Soligt och fint. Hela jag ler. Fast jag saknade cykeln. Ska hämta den hos mor och far imorgon. J har lovat att visa mig kortaste cykelvägen till skolan på onsdag, det skulle vara typiskt mig att köra en omväg (eller vilse) annars.

Tentaplugg fram till kvällen då det återigen bär av hem till föräldrarna. Ögat har bestämt sig för att vara samarbetsvilligt och fungerar nästan som vanligt.


Back from the Ö

Sågspån + öga = en dum idé. Väldigt dum idé. Förstår inte vad den skulle in i mitt öga att göra. Idag kan jag se i alla fall. Nästan hela tiden.

Pluggandet blir uppskjutet till i morgon. Typiskt när det är tentaplugg som gäller.

Tillbaka från Öland nu. Har inte kommit hela vägen till Uppsala än. Är fortfarande hos föräldrarna. Någon sa nämligen ordet pizza...

Jag är helt överlycklig över att snön är borta också! Nu behöver jag inte hitta på, det är vår på riktigt!

typiskt mig...

Om man vill se till att förstöra de sista dagarna på lovet ordentligt ska man satsa på ett sågspån i ögat. Ont som
 fan gör det och det går knappt att se.

Enda positiva är att man har en ursäkt till att inte plugga. Det går helt enkelt inte. Å andra sidan kan man inte göra så mycket annat heller...

Öland <3

Man skulle kunna tro att den dåliga uppdateringen beror på att jag skaffat ett liv eller något. Men, nej. Jag har bara världens sämsta internetuppkoppling. Så att ni vet.

Ön är underbar. Det är vår. Jag hörde att det kommit snö hemma. Jag funderar på att inte åka hem.

Vad händer om jag vägrar åka tillbaka?


Påsk

Påskmat, stall, plugg, träning och påskgodis. Kort sammanfattning av dagarna. Det tycker vi om.

När man inte har ridit sedan i början av januari får man träningsvärk. En massa träningsvärk. Jag kan även berätta att mina sittben finns. De säger det...

Här är det vår. Bäst för snön att den har försvunnit när jag kommer tillbaka till Uppsala!


Här är det vatten isället, mycket bättre.

On the Ö

Kom fram igår kväll. Helt slut. När man kör från Stockholm på skärtorsdagen vid fyra på eftermiddagen är man inte direkt ensam. Milt sagt. Däremot ger bilköer ett utmärkt tillfälle att fika medan man kör, det går ju inte så fort...

Sol, sol och mera sol. Blåst också. Är man på Öland så är man.

Var busig och tog en sovmorgon imorse istället för att åka till stallet. Tyvärr är fjorton grader aningens för kallt för att man ska kunna njuta fullt. "Jag tänkte att man kunde höja efterhand..." Höja medan jag sov eller? Typiskt min mamma!

RSS 2.0